Jag måste väl nämna några ord om 2010. Det var ett år där vänskapen stod i centrum. När jag tittar tillbaka är det det främsta jag minns. Året började med att jag kom 3 personer närmare i Växjö.
Vänskapen med Louise utvecklades bara mer och mer under året och vi blev bara tajtare och tajtare. Nu är hon en av mina närmsta och jag älskar henne otroligt! Helgerna med henne är när livet är som bäst och jag saknar min Lojs varje dag.
Mikaela och jag hittade tillbaka till varandra. Vi var riktigt tajta i början av växjötiden och sen umgicks vi inte så mycket under en period men nu är vi mycket närmare varandra än vi någonsin har varit. Jag skulle inte klara mig utan denna underbara människa och hennes stöttande och pushande personlighet ett
enda dygn! Du är så fin mitt hjärta! ♥
Sen så har vi min otroliga granne. En tjej som jag hittade enjättefin vän i och som jag nu saknar jättemycket i Kalmar. Emma är en fantastisk vän som ställer upp till 1000 och verkligen finns där när man behöver henne. Samtidigt är hon grymt rolig att både festa och bara hänga framför tvn med. Jag saknar min granne jättemycket!
I Kalmar har jag också utvecklat otroliga vänskaper.
Jag och Emelie kom varandra nära på våren och under sommaren då jag bodde hos henne kom vi varandra ännu närmre. Hon är nu en av mina bästa vänner och hon är den jag känner att jag alltid kan vara mig själv med och alltid kan säga vad jag tycker och tänker till. Jag uppskattar enormt att hon älskar mig för den jag är och jag kommer alltid att finnas där för henne i vått och torrt.
Sandra, min underbart söta Sandra. Vi hittade varandra förra året, eller ja, 2009 då, och sen dess har den vänskapen bara blomstrat mer och mer. Det är henne jag umgås mest med och när det har gått mer än 2 dagar saknar jag henne så det gör ont. Hon står mig så otroligt nära och är helt enkelt bäst! Jag älskar dig babe!
Och på tal om bäst så är ju Veronica den bästa sen länge. Nu är hon också min granne. Hon sa alltid att vi skulle bo nära varandra igen när jag flyttade ifrån Nybro och nu gör vi det. Jag kan knappt komma närmre. Det skulle vara om jag flyttade in I hennes lägenhet då.
När jag flyttade från Gotland minns jag att hon blev ledsen för att jag flyttade till Sthlm istället för till henne så när jag bestämde mig för att börja plugga så var valet inte svårt. Det blev småland, bara för att komma nära min sessa. Dock hamnade jag i Växjö när jag inte kom in i Kalmar så jag kom närmre iaf och vi kunde ses mycket oftare, på tex helgerna. NU bor jag som sagt i huset bredvid henne så efter 8 år är vi äntligen nära igen! Du betyder allt för mig och det finns inget jag inte skulle göra för dig. Jag älskar dig mer än oändligt. Då, nu och för alltid.
Även Ingemar, Sandras pojkvän, anser jag vara en nära vän. Han är en härligt omtänksam person som bryr sig och ställer upp väldigt ofta.
Detta var de betydande personerna för mig 2010. Självklart har min familj också en betydande plats och faktiskt så har mina relationer inom familjen varit riktigt bra under året också och det känns som att dom har vuxit även fast det har varit långt fysiskt avstånd. Jag saknar pappa och mamma riktigt riktigt mycket ibland. I deras sammanhang räcker inte ens ordet älskar. Dom är ju livet. Dom skapade mig och för det kommer jag alltid vara tacksam. Och då ska vi inte prata om hur jag kan sakna Fredrik. Att ha brorsan så långt bort o träffa honom en gång per år var okej förr men nu när vi står varandra närmre så känns det sjukt jobbigt. Jag är så rädd för att vi ska glida ifrån varandra. Precis som med min andra brorsa. Jag saknar honom också men han har jag inte träffat på flera år. Jag skulle aldrig låta det gå så med Fredrik för jag bryr mig för mycket. Han är min storebror och jag tror att de flesta lillasystrar ser upp till sin bror så som jag ser upp till honom.
När jag tänker tillbaka på 2010 tror jag att jag kommer att minnas vissa saker starkare än andra. Första delen av året började med att jag (som nu) blev ett träningsfreak. Jag tränade ca 4 gånger i veckan och efter nån månad började jag också med LCHF-dieten. Det tog inte lång tid innan jag kände mig mer slimmad och i maj minns jag t.o.m att jag kände mig riktigt snygg. Kanske är det därför jag nu har börjat träna som en galning igen. Jag vill känna mig slimmad, jag vill känna mig snygg men samtidigt så tycker jag om att träna för att det är skönt. Både under träningen då man inte kan tänka på något annat utan bara fokuserar på träningen och efteråt så man känner sig duktig, gladare och finner ett slags lugn. Jag mår bättre av att träna. Jag har ännu inte börjat äta nyttigt, iaf inte efter en diet. Jag äter mer sallad och bara fullkorn och så och jag tror att det räcker just nu.
I maj började jag jobba på Maxi. Det var riktigt roligt och jag älskar det mer och mer för varje dag. Jag har underbara arbetskamrater och kunderna är också helt fantastiska. Jag älskar att jag nästan varje minut på nästan varje dag sitter med ett ärligt leende på jobbet för att jag trivs så bra. Go Maxi!
Veronicas spex kommer jag också alltid minnas. Som jag skrattade. Det var helt sjukt. Jag har aldrig haft så kul på så kort tid någonsin tror jag. Tårarna sprutade!
Sommaren med Emelie var jättemysig så den kommer jag att vårda ömt i minnet. Jag lärde mig äta tomat och havregrynsgröt. Kommer alltid alltid alltid tänka på Emelie när jag lagar det. Det var mysigt att ligga och prata sig till sömns och slippa sova själv, iaf vissa nätter.
Det var också härligt, men trångt, när Sandra bodde med oss nån vecka. Sommaren blev väldigt intensiv men härligt underbar också. Jag fick t.o.m färg ju! Och Sandra kan inte hitta till Strand.
Hahahahaha.
I början av sommaren så tog vi tjejer en roadtrip till Liseberg och Ullared också. Så otroligt roligt! Tradition på den! Jag, Yohana, Veronica, Sandra och Emelie. De bästa! Alla sångerna som skapades på vår Ullaredutflykt hänger fortfarande kvar. Så underbart!
Haha, nån som minns alla mina sladdproblem? Hur många strömkablar till datorn gick sönder egentligen? 7? Jag minns inte riktigt men många var det iaf. Och så otroligt konstigt. Hur kan så många gå sönder? Helt otroligt! Men sen när skattepengarna kom så köpte jag mig min bebis. Min lilla lilla rosa laptop och som jag tycker om den. Den är bäst. Den kanske inte har bäst ramminne så vissa spel kan väl vara lite sisådär men den funkar fantastiskt bra och har fortfarande bra batteritid och är minst lika söt som när jag såg den första gången.
Hösten. Det enda jag minns är nästan bara sjukdom. Jag var sjuk HELA tiden. Varannan vecka i flera månader. Dock fyllde jag och Veronica år och det var riktigt skojsigt. Veronica fick blii ompysslad som den prinsessa hon är och min födelsedag blir bara bättre och bättre för varje år. Jag vet inte om jag sa det då men Emelie, Veronica, Sandra och Yohana; Tack för en otroligt underbar bästast födelsedag!
Sen flyttade jag hit… Jag trivs som sagt jättebra. Min lägenhet är bäst. Ska bara orka och få tid till att piffa upp den lite till så ska den bli tiptop.
Jag har så många planer….
Jul och nyår var underbart! Som vanligt fasade jag för att åka till Gotland och allt vad det innebär men julafton hos pappa var riktigt rolig och även juldagen hos mamma även fast brorsan inte kom. Juldagskvällen gjorde allt bara ännu bättre. Mötte upp Elina och Stoffe för att äta middag och förfesta hos Larsa. Sen bar det av till Munken enligt traditionen även fast alla typ dissade Munken för Wisby Strand. Kvällen blev bara bättre ju längre den fortskred in på natten. Jag fick höra saker jag längtat efter i flera år. Nu vet jag, och inte bara tror. Jag vet dock också att det bara var för en kväll men det kan faktiskt räcka. Lycka som lycka. Vet man reglerna, kan man liksom acceptera det. Även fast man skulle vilja annat.
Dagen efter följde jag med hem till Elina och Stoffe. Där blev jag så klart sjuk igen så jag var inte det bästa sällskapet kanske men jag fick mysig tid med Elina och också lära känna Stoffe bättre, vilket var mycket roligt. Vi har inte umgåtts så mycket innan så nu fick jag se många fler sidor hos honom och han är en riktigt härlig kille! PÅ nyårsafton mådde jag bättre och vi åkte iväg på kryssningen. Skoj som fan var det! Jag är nöjd. God mat, roligt sällskap, mycket dricka och lite sömn. Dagen efter var jag mest en zombie och hade svårt att uppfatta omvärlden men det är smällar man får ta. Nyår var helt fantastisk! När jag var i Stockholm träffade jag så klart brorsan, dock så hade jag bara tid för en lunch men jag fick se att han mådde bra och var vid liv iaf. Stack hem till Pejam en kväll också och vi hade sushitävling. Vi köpte 30 bitar sushi var och jag vann! Även fast han inte anser det så vann jag. Bl.a för att jag åt en större tugga av den 21,5 sushibiten. Ha! Jag skyller på att jag varit sjuk för att jag inte fick i mig alla 30. Herregud, jag klarar ju 15 på 5 minuter ibland. Roligt var det iaf!
Rematch kanske?
Det var mitt 2010.





















